Bekräftelse

I dagens samhälle har man en hel del att mäta sig med. Jag kan inte säga att jag inte blir påverkad. Jag önskar att jag kunde gå min egen väg och bara hålla huvudet högt och vara nöjd med mig själv som jag är. Men det är inte så himla lätt alla gånger. Jag är nog en sån person som BEHÖVER höra att nån annan tycker att jag duger. Att jag räcker till. Att jag har det som krävs.

Och ibland så måste jag jaga de där orden så himla hårt för att få höra dem. Jag kan göra helt sjuka grejer bara för att få bekräftelse. Om jag inte kan få en person att säga de där orden så måste jag leta någon annanstans.

Jag tänker tillbaks på mitt liv för några år sedan. På gymnasiet närmare bestämt. Jag hade en person som betydde hela världen för mig. Han var min bästa vän och jag älskade honom som en familjemedlem. Jag testade gränserna med honom. Hur långt kan man gå innan man går för långt. Och jag gick för långt och förlorade honom. Jag tror att samma sak händer igen här. Jag har gått för långt igen. Men skillnaden är att jag inte känner mig lika förkrossad. Jag visste redan var gränsen gick den här gången. Vet mycket väl vilka reaktioner jag får fram genom att bete mig på ett visst sätt, och gjorde det ändå. Vill jag förstöra för mig själv? Gör jag ens det? Jag kanske framställer mig själv i dålig dager för att göra det lättare för folk att lämna mig.

Jag har inte listat ut än varför jag vill att folk ska lämna mig? Vill jag förlora de som står mig närmast? Står de inte tillräckligt nära? Varför gör jag annars såhär. Älska mig mest när jag förtjänar det minst, för då behöver jag det bäst. Men det är inte alla som klarar av att älska mig genom allt. Kanske är det det som är problemet. Kanske är det det jag någonstans inom mig känner på mig att de inte gör, och vill ha avstånd ifrån. Och är man konflikträdd som jag är, så provocerar och manipulerar man fram saker och ting istället, på bekostnad av ens eget välmående.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0