Kär i kärleken

Fenomenet brukar väl yttra sig när man är ensam
Man ser kärleken i allt
Önskar sig den där känslan
Att man själv ska råka ut för den


Hitta någon som skakar ens värld
Någon som får fjärilarna i magen att flaxa
Någon vars blickar får en att rodna
Och blotta tanken på en viss person får dig att le för dig själv


Jag är kanske kär i kärleken
Vad säger det om det förhållandet jag är i?

Krossa mig bara

Hela sommaren har varit ett tumult
Jag har tänkt på dig så gott som varje dag
Jag har letat små gester
Små tecken


Inbillat mig att du kanske tänkt på mig ibland också
Hjärtat har slagit dubbla slag
Och jag har fallit som en fura
Så många gånger


Du förstår inte
Det börjar sjunka in


Du har ingen aning om något av det här
Du vet verkligen ingenting av det som pågår i mig
Du anar inte ens hur du får mig att må
Du bryr dig förmodligen inte heller


Det gör så jävla ont att inse

Vad kan jag säga

Jag är här
det är bara att läsa mig
Jag vill inget dölja


Tänker du på mig ibland?
Det som kändes ömsesidigt
Känns inte längre så
Månaderna går


Den där känslan i bröstet
Den goa pirrande känslan ...är utbytt
En oro har infunnit sig
en rastlöshet
en uppgivenhet


Vad gör jag?
Tiden bara går
Jag undrar
Men får inga svar


Vad har framtiden att erbjuda?
Spelar det någon roll?
Vi har bara nu
Vad vi gör med våra dyrbara sekunder?
Slösar jag min tid?


Jag försöker läsa
Men jag hittar inga ord
Jag känner inget
Hör inget
Ser inget


Tittar jag ens?
Lyssnar jag ens?
Försöker jag ens?


Är jag helt avtrubbad?
Är jag helt blind, döv och känslokall numera?


Vad letar jag efter?
Finns det något överhuvudtaget?
Har det någonsin funnits?
Det är så frustrerande
Jag minns inte vad jag letar men något fattas

RSS 2.0