I huvudet på Mli

Konsumentens makt


Finfint käk! En lokalproducerad halv gris.


Jag tycker det är viktigt att man berättar för barnen vart julskinkan kommer ifrån eller dunet i jackan och pälsen på luvan, etc., listan kan göras lång. Det är inget konstigt med det - är det nåt som är konstigt är det väl att försöka dölja det för dem, vilket jag tror många föräldrar gör. Öka istället medvetandet - ingen vinner på att de "skyddas" och att man döljer sånt som händer ute i världen varje dag - i en ladugård, hönseri eller i en minkfarm. Berätta även om regnskog, tjuvjakt och haven osv. Man behöver inte måla upp skräckbilder även om det i många fall i verkligheten faktiskt är så. Säg bara som det är!

Det finns så många ovetande konsumenter idag. Det är synd! För om man inte vet bättre så kan man inte förväntas göra bättre heller. Tänk på att barnen är de som kommer bli nästa generations konsumenter. Förklara därför för dem varför ni handlar ekologiskt och pälsfritt och så vidare. Var ett gott exempel. Bättre att öppna ögonen på dem med en gång. 

Bör man så dör man

Jag hatar den där känslan: jag BORDE verkligen göra det och det och det och det.... Neverending story. 

Ni vet när man har tusen grejer man borde göra, ytterligare några saker man vill göra och sen tusen saker som bara blir gjort istället för allt det viktiga. 

Ibland tycker jag det är så himla svårt att göra rätt saker. Eller ganska ofta faktiskt. Jag är nog inte så bra på att prioritera? Eller så är det bara det att det jag prioriterar inte är lika viktigt för andra och tvärt om. 

Ibland önskar jag att jag var annorlunda. Att jag tänkte på andra sätt och att jag kände annars än jag gör. Att jag kunde se saker på samma sätt som andra. Men hur kul vore det då egentligen? 
Nä det kanske hade räckt med att jag hade haft lite bättre kontroll över mina egna känslor och mina reaktioner. Det finns ingen som låter en må så dåligt som en själv. 

Det är ju faktiskt så. Bokstavligen. Ingen kan få en att känna sig dålig om man inte själv tillåter sig till det. Så varför är det då så svårt att bryta sig ur ett negativt mönster? Det är ju bara jag själv som kan vända på steken. 

....

Här sitter jag nu i ett rum för mig själv och funderar över såna här saker, när jag istället kunde vara på väg ut och dansa bugg på Rotan. Vilket är mest konstruktivt, och vilket väljer jag att göra? Jag blir så less på mina såna här val. Men likförbannat sitter jag här och känner just nu att jag inte orkar göra nåt annat just nu heller. Och då kanske det får vara så då. Den här gången. Även om det inte är den första. 


Eller ska man kanske bara sluta sitta här på kammaren och fundera och ge mig ut och göra nåt istället. I don't know.


Maybe I'll just crawl in under here for a while instead...


Personlighetstestet igen


Provade göra personlighetstestet igen. Verkar som att min personlighet har förändrats på sistone. 

Har lite svårt för att vänja mig med mitt nuvarande jag så jag tänkte att det kunde vara intressant att se om jag fick samma svar som sist jag gjorde testet. Det fick jag inte. Förutom angående intuitionen. Där hamnar jag som båda tidigare gångerna. 

Vet inte riktigt vad jag tycker om det. Men det kanske ligger nåt i det. Har blivit mer introvert och handlar kanske mer efter mina erfarenheter än tänker nytt. Tja... hmm... intressant!